Klimatet – En komplicerad historia

Oavsett vad som händer när det gäller klimatet, så anses det bero på utsläppen av koldioxid. Med betydande investeringar försöker länder i framför allt Europa och USA/Kanada minska utsläppen genom övergång till fossilfria verksamheter. Fordonsflottan håller t ex på att elektrifieras. De största utsläpparna Kina och Indien klara sig undan kritik genom vaga löften om att minska sina utsläpp någon gång 2060 – 2070.
    Men vad säger då forskarna? Forskarkåren är kluven. De som stödjer uppfattningen om att det är koldioxiden som är orsaken till klimatförändringarna, får tillgång till nästan obegränsat ekonomiskt forskarstöd och medias uppmärksamhet. Forskare som inte håller med hamnar i kylan. De senare kallas för ”klimatförnekare”. En märklig term. Klimatet finns ju och kan inte förnekas. Vad dessa forskare inte håller med om, är att klimatförändringarna inte kan kokas ner till en enda faktor – koldioxiden. Därtill är klimatet en alldeles för komplex historia. Det handlar om solen, jordens bana runt solen, jätteplaneterna, interstellära krafter, molnbildning, El Nino osv. Koldioxiden är en faktor i sammanhanget men inte den enda med sina ringa 0,04 % av atmosfären.  
     Några forskare ute i kylan med avvikande uppfattning om orsakerna till klimatförändringarna är bland andra Judith Curry, klimatforskare och professor vid Georgia Institute of Technology, USA. och Patrick Moore, kanadensisk ekolog och tidigare miljöaktivist som var en av de tidiga aktivisterna inom och grundarna av Greenpeace. De är värda att lyssna till, om man vill få en bredare uppfattning om klimatet. 
     Genom årmiljonerna har naturen själv hanterat koldioxiden, som varit betydande högre än i våra dagar. Det är under de senaste 150 åren, som problemet med koldioxiden börjat uppfattas som ett bekymmer, kopplat till industrins utveckling. Naturen själv använder den så kallade fotosyntesen för att hantera problemet. I all enkelhet omvandlar växterna koldioxid med hjälp av vatten och solens energi till druvsocker och syre. Sockret förbrukar växterna själva och syret andas vi människor och alla djur. Om vi med känd teknik (koldioxidinfångning) lyckas tömma atmosfären helt på koldioxid, så kommer alla växter att dö och vi med dem!
     Flera forskare anser att koldioxiden är bra. Till och med att mängden är för liten. Mer koldioxid är bra för växterna. Det ger en grönare planet och en högre produktion av spannmål och grönsaker. Även våra öknar kan göras grönare. Det gör Israel och Saudiarabien redan. De planterar mängder av växter, bevattnar med avsaltat havsvatten och omvandlar öknen till jordbruksland.
    Tänk om koldioxiden inte är orsaken till klimatförändringarna. Då är alla miljarder våra politiker investerar i ett fosilfritt samhälle för evigt bortkastade. 
    I stället för att fasa ut de fossila bränslena och elektrifiera samhället, borde vi kanske investera i fotosyntesen, naturens egen sätt att hantera koldioxid, i större utsträckning. Något för miljörörelsen att fundera på!