Affärsmöjligheter och Romantik

Vi träffas för lunch på Grand Hotel i Stockholm. Hon har fått mitt namn av en kollega. Hennes ärende är att hon söker någon som kan hjälpa henne att skapa kontakt med ett lämpligt företag för exploatering av hennes produktidé.
      Hon är en före detta mycket känd fotomodell och var även miss Sverige för länge sedan. För närvarande singel. I miss Universumtävlingen som följde på den svenska segern, gick det inte så bra. En tiondeplats var sämre än vad hon hoppats på. Hon skyllde i pressen på domarna. Anledningen var att hon inte varit tillräckligt tillmötesgående, som hon uttryckte det. Det är så mycket om henne jag har fått veta i förväg.
     Jag ser henne komma gående, sökande med blicken runt om i restaurangen. Jag reser mig upp för att fånga hennes blick. Hon ser mig och kommer mot mig med ett leende. Hon är klädd i den ständigt populära svarta Chanel-dräkten, vars längd på kjolen alltid slutar strax under knät. Något Coco Chanel aldrig ändrade på i sina många kollektioner genom åren. På fötterna har hon svarta pumps med lagom höga klackar. Trots att hon passerat femtio år, ser hon tilltalande ung ut.  Jag drar ut en av stolarna och hon sätter sig ner.
- Kul att du hade tid att träffa mig.
Hon säger det med ett leende som visar hennes pärlvita tänder. Jag förmodar att modelljobben, vilka hon fortfarande erbjuds enligt vad jag förstått, kräver välvårdade tänder.
- Kul att träffa dig också, blir mitt svar. 
Kan inte låta bli att charmas av hennes yttre och hennes sätt att tala. En svag doft av Calvin Klein Obsession med sin intensiva orientaliska doft, kan jag inte heller låta bli att påverkas av. En av kyparna kommer fram till vårt bord och undrar vad vi önskar att äta.
- Ska vi titta på menyn och se vad restaurangen har att erbjuda? Undrar jag frågande henne.
Hon nickar och tittar liksom jag under tystnad på menyn.
- Jag tror att jag tar Caesarsallad med kyckling och bacon. Till det tar jag ett glas av husets vita vin.
- Och jag tar strömming med potatismos. Något jag inte kan motstå när jag är i Stockholm, säger jag lite urskuldande, eftersom det är den billigaste rätten på menyn. Till det tar jag Marieholms alkoholfria öl. Inte för att jag är uttalad nykterist eller för att jag vill imponera på henne utan för att Marieholms alkoholfria öl är ett förbannat gott öl.
- Så vad är det jag kan stå till tjänst med?
En ganska banal men självklar fråga i sammanhanget.
- Jo, säger hon. Jag har länge gått och burit på den här idén om ett bättre hygienskydd för kvinnor när de har mens. Hon gör en kort paus för att möjligen se hur jag reagerar. Om jag rodnar. Det gör jag inte, så hon fortsätter.
- Jag påverkas inte längre av de här problemen men som flicka och långt senare har jag liksom många andra gjort det. Ja, det har ärligt uttryckt varit ett helvete och nu vill jag göra verklighet av min idé.
- Kan du beskriva lite närmare vad som skiljer din idé från vad som redan finns på marknaden? Hon gör det och efter hennes presentation håller jag med om att hon har något som skulle kunna bli en bästsäljare och samtidigt hjälpa många kvinnor runt om i världen.
- Har du låtit patentsöka idén?
Hon tittar leende på mig.
- Jo, jag gjorde det igår. Även om du har ett gott namn i dina kretsar, så är jag tillräckligt erfaren för att inte träffa någon jag inte känner utan att, som i det här fallet, skydda min idé.
- Bra! Det var klokt gjort.
- Nå, tror du att du kan hjälpa att hitta lämpliga finansiärer som kan bekosta utveckling, tillverkning och marknadsföring? Vad jag förstått, när jag rådfrågat andra experter i branschen, så är det i huvudsak det som krävs.
- Jo, det stämmer. Det är ett stort projekt och det kommer att krävas mycket kapital. Jag skulle tro att vägen till förverkligande snarare är att försöka intressera ett redan existerande företag med de resurser som krävs än att intressera några finansiärer att medverka. Finansiärer är vanligtvis mycket svårflörtade, varför det tar tid att snärja dem så att säga.
- Är det något du skulle kunna ta hand om?
- Jo, det skulle jag kunna göra.
- Vad kostar du?
- Jag debiterar 1500 kr för min tid jämte omkostnader.
- Det var dyrt och vad är omkostnader?
- Omkostnader är till exempel resor.
- OK. Jag är ingen rik person men nog kan jag inledningsvis betala för det arbete du lägger ner. Berätta hur du kommer att gå tillväga.
- Det gör jag gärna men skulle vi inte kunna lite så där formellt lägga bort titlarna? Jag heter Vilhelm men kallas Ville.
- Och jag heter Jeanette.
Vi kommer överens om att jag börjar jobba med ett kostnadstak för mitt arbete på 25 000 kr. Kostnader för resor tillkommer efter överenskommelse.

Jag börjar med att kontakta några affärsbekanta i USA boende dels i delstaten Connecticut, dels i Arizona. Kort efter det att jag presenterat projektet för dem, hör Adam Linnsy från Arizona av sig. Han känner väl VDn och ägaren till företaget Menstrual Protection Products, Inc., Ron Graham. En selfmade man i femtioårsåldern. Stilig för sin ålder med en begynnande kulmage som resultat av för många affärsluncher och brist på motion. Nyligen skild. Han blev påtagligt intresserad när Adam presenterade idén och föreslog ett möte med Jeanette, efter det att jag bekräftat att idén var patentsökt.

Det har gått några veckor och Ron Graham har arrangerat ett möte med Jeanette på flygplatsen i Phoenix, Arizonas huvudstad, för att diskutera Jeanettes idé. Han har bokat ett privatrum, så att samtalen kan föras utan störningar från andra besökare på flygplatsen. När han första gången ser Jeanette ler han mot henne. Ett leende som avslöjar möjligen djupare känslor än vad som han normalt skulle känna inför en affärsförhandling. Hans reaktion är förståelig. Jeanette är förföriskt vacker i sin vita dräkt med uppsatt blont hår och en doft av Calvin Klein Obsession.
     Ron kommer väl förberedd med ett antal frågor kring bakgrunden till hur Jeanette fick idén. Hon svarar öppet på frågorna och Ron verkar nöjd med svaren. Han har ett inbokat möte, som gör att han måste avbryta samtalen men vill gärna fortsätta och föreslår att Jeanette och han träffas på tu man hand samma kväll på Jeanettes hotell, Hyatt Regency Phoenix down town. Jag tycker inte det är ett bra förslag men Jeanette insisterar på att träffa Ron på egen hand.
- Jag är en stor flicka numera med betydande erfarenhet av sådana här möten och kan ta hand om mig själv, säger hon. Du behöver inte vara orolig.

Efter mötet i Phoenix hör jag inte ifrån Jeanette. Det är väldigt tyst. Jag har försökt nå henne vid flera tillfällen men utan framgång. Men en dag ringer min mobiltelefon. Det är Jeanette. Hon beklagar att hon inte svarat på mina uppringningar med att hon haft mycket att göra.  Kontakten med Ron efter deras kvällsmöte på hotellet i Phoenix har dessutom utvecklats till en betydligt djupare relation. En väldigt nära sådan, berättar hon. De har träffats ett antal gånger. Han har nyligen friat och hon har tackat ja.
- Ron är fortfarande intresserad av i min idé och kommer att exploatera den i sitt företag, säger hon förtjust. Det bygger på en ren affärsmässig bedömning och har inget med vår privata relation att göra. Tack Ville för din hjälp. Skicka din faktura för arbete och omkostnader till mig, så betalar jag innan jag åker till USA och flyttar in hos Ron!