Romantik Till Musik

De hade gått vid Musikhögskolan samma år. Teori läste de i samma klass men den praktiska delen på sina instrument övade de var för sig. Hon fiol. Han klarinett. De sågs då mest under luncherna. De gillade varandra. De kunde diskutera de klassiska kompositörerna och deras musik i oändlighet och utbyta begynnande erfarenheter från övningarna i sina båda klasser samt hur stränga lärarna var. Minsta fel och en del lärare höjde rösten och nästan skällde ut eleven. Andra var mera pedagogiska och förklarade hur man skulle hantera svåra passager i partituret.
     De utvecklades på olika sätt. Hon, Nadja, hade börjat spela fiol redan som femåring. Han, Klas, hade börjat betydligt senare. Medan Nadjas föräldrar var mycket stränga, var Klas mera överseende. Redan i unga år övade Nadja flera timmar om dagen. Det fanns inget utrymme för något annat. Fritid och att vara tillsammans med några kompisar fanns det ingen tid till. Nadja blev därför lite av en ensamvarg. Klas däremot kunde kombinera sina övningar på klarinetten med fotboll och kompisar. Han utvecklades till en mera öppen person. Kanske en av anledningarna till att de trivdes tillsammans. De kompletterade känslomässigt varandra men utvecklades olika som musiker.
     Nadja gick en lysande framtid till mötes. Redan som fjortonåring vann hon sin första musiktävling, vilket ledde till att hon efter hand blev en efterfrågad solist av de större symfoniorkestrarna. Hon reste runt och spelade på de flesta av världens kontinenter. Som den virtuos hon blivit.
    Klas utvecklades inte alls på samma sätt. Han blev en utmärkt musiker som väl kvalificerade sig för anställningar i de förnämsta av symfoniorkestrar. Men någon efterfrågad solist på sitt instrument, blev han aldrig.

Nadjas och Klas världar möttes sällan. Deras musikliv var alltför väsensskilda. Hon ute i världen mesta tiden. Han mer eller mindre fast i sin anställning. Men så hände det.
     Nadja var inbjuden till en av Sveriges främsta symfoniorkestrar. Som solist skulle hon framföra verk av kända klassiska kompositörer. I symfoniorkestern satt Klas. Han blev mycket lycklig, när han fick höra att Nadja skulle komma och spela. Han hoppades förstås att Naja skulle få någon stund över att träffa honom, uppvaktad som hon var av media och inflytelserika personer inom musik och opera. Han hoppades förstås att hon också ville träffa honom. Vilket det visade sig att hon önskade. Efter en av föreställningarna dröjde båda sig kvar.
- Det var länge sedan! Nadja ger Klas en vänskaplig kram.
- Ja, Gud vad tiden går. Tycker inte att det var så länge sedan vi båda kämpade med både våra instrument och att tolka de stora kompositörerna på Musikhögskolan.
- Och de stränga lärarna inte att förglömma, fyller Nadja på.
- Nå, hur är det ute i den stora världen?  Klas sätter sig så nära Nadja han kan.
- Inte alls så glamoröst som man skulle tro.
- Hur så?
- Kraven är betydande. Min agent försöker boka in mig så mycket han kan. Inte för att han försöker ta livet av mig utan för att jag är en mycket efterfrågad solist.
- Men är du inte glad för det?
- Jo, naturligtvis men jag hade önskat få lite tid över till annat. Nu är det en salig blandning av resor och framträdanden. Det ger inte mycket utrymme till privatliv. Utöver mina föräldrar vet jag inte när jag senast träffade några jämnåriga.
- Men du. Skulle vi inte kunna pressa in en lunch, medan du är här? Vad säger du om imorgon?
- Egentligen ska jag ha ett möte med min agent. Vi ska diskutera nästa års program.
- Menar du att ni måste planera så långt i förväg?
- O ja. En framförhållning på upp till två år är inte ovanligt. Det är mycket som ska kombineras. Orkestrar ska bokas, liksom lokaler, marknadsföringen ska planeras, andra solister bjudas in, osv..
- Verkar komplicerat.
-Jo, det är det men i morgon tar jag mig friheten att äta lunch med dig.

De äter lunch tillsammans. Längre än planerat. Nadjas agent ringer flera gånger och påminner om deras möte. Flera arrangörer väntar på svar om när Nadja kan besöka dem och deras publik. Hon förstår agenten men vill vara kvar och äta lunch med Klas så länge hon kan. Något Klas inte har något emot. Men så måste hon till slut gå. Hon reser vidare dagen därpå men de enas om att försöka träffas igen, så snart det av praktiska skäl är möjligt.
    Tiden går och det de hoppats på inträffar inte. Nadja återkommer inte till Stockholm som de trott. Klas har inte glömt deras lunchmöte. Han har blivit smått förtjust i henne. Kanske till och med lite förälskad i henne, om han ska vara ärlig.
     Så får han veta att hon kommer till Köpenhamn. Han får då en idé. Han ska åka till Köpenhamn medan hon spelar där, med förhoppningen att få träffa henne. Han åker dit som han tänkt.
    Efter Nadjas framförande söker han sig backstage för att få träffa henne. Där står emellertid en vakt, som frågar vad Klas vill.
- Jag vill träffa miss Nadja.
- Har ni bokat möte med henne?
- Nej, men jag är ganska säker på att hon vill träffa mig.
- Jag ska fråga, säger vakten.
- Släpp in honom! Blir Nadjas svar.
- Gud, vad jag längtat efter att få träffa dig! Nadja ger Klas en stor kram.
- Och jag dig.
- Vad säger du om att spendera några dagar tillsammans här i Köpenhamn? Jag råkar ha fått några extra dagar ledigt på grund av att ett arrangemang blev inställt. Dirigenten blev sjuk och de kunde inte hitta någon ersättare av samma dignitet.
- Strålande. Det säger jag inte nej till.
     Dagarna förflyter med allt varmare känslor från bådas sida. Nadja är singel. Hon har aldrig haft tid med någon pojkvän. Klas är också singel. Inte för att det inte saknats flickvänner men ingen av relationerna har utvecklats till något mera permanent. I bakgrunden har hela tiden Nadja funnits i hans tankar.
     Både Nadja och Klas blir överens om att permanenta sin relation. Att de på något sätt ska försöka hitta ett sätt att träffas oftare. Lösningen blir att Klas säger upp sig från sin anställning och följer med Nadja som resesällskap till hennes olika föreställningar.  De gifter sig och snart kommer första barnet. Klas blir då hemmapappa som tar hand om allt det praktiska, medan Nadja kan ägna sig åt sin karriär.
    Efter ett antal år, inser de att det familjeliv de lever, inte är optimalt med hänsyn till barnen, som nu blivit tre. De bestämmer sig då för att Nadja ska trappa ner sina framträdanden och ägna mer tid åt sin familj. De söker också efter ett lämpligt permanent boende. Kanske ett hus beläget på en ort som passar Nadjas reseprogram så bra som möjligt.
    Romantik finns på många ställen. Även inom den klassiska musiken.