Sjön Skapar Varma Känslor

Kalle sitter och tar en kall öl i Småbåtshamnen. Det är en varm för att inte säga het dag. Temperaturen ligger en bra bit över 30 grader. En svag bris mildrar i viss mån hettan med den räcker inte till, för att göra tillvaron lättare att uthärda. Det gör däremot den kalla ölen.
    Kalle är egentligen ingen båtmänniska. Han har tagit sig till hamnen för att njuta av vimlet där och den kalla ölen. Båtar har han aldrig varit intresserad av. Långt mindre haft intresse av att skaffa någon egen.
     Högsäsongen gör att det är mycket folk i hamnen. Båtar lägger ut och båtar lägger till. En hel del är tillfälliga besökare på väg någonstans. Med en önskan om att bara tillfälligt få lägga till. Det märks när de sakta glider fram sökande efter en ledig plats. En grön skylt talar om att platsen är ledig, en röd att så inte är fallet.
     Kalle har druckit ur sin andra öl. Han går ner till en av bryggorna, där det svalkar lite mer än uppe vid restaurangen. Han går sakta längs raden av båtar. En mix av enkla segelbåtar och motorbåtar. I mixen finns också båtar av betydande storlek av båda slagen. Betydande att köpa och betydande att använda. Ägarna måste också vara betydande rika för att klara det, funderar Kalle för sig själv, när hans tankar bryts av ett tillrop.

- Ta tag i tampen och håll i tills jag fått rätsida på båten.
Framför fötterna på Kalle landar en tross. Han gör som han blir tillsagd. Han tar tag i trossen och håller emot.
- Tack. En blond kvinna tittar upp mot honom nerifrån båten hon försöker manövrera. Solbränd med ett vackert leende.
- Äh, det var inte så mycket. Kalle svarar lite handfallen.
- Det är inte alltid lätt att segla själv. När jag hade min man, var vi två och det underlättade allting.
- Jag kan ingenting om segling och båtliv men skillnaden mellan en och två, det kan jag förstå.
- När jag väl fått lägga till, tänker jag sätta på kaffet. Är du sugen på en kopp?
- Tack gärna även om det är lite för varmt idag för kaffe.
- Du kan få en öl istället i så fall.

Även om Kalle inte kan så mycket om segelbåtar, så ser han att kvinnans båt är ganska ny. Stor som en 42 fotare bedömer han. Inte för att han kan det här med storlekar och mått räknat i fot men hans bror är båtälskare och har en båt av ungefär samma storlek.

- Jag kommer från den danska övärlden, närmare bestämt från Dragör, så ölen du får är dansk. Jag passade på att bunkra, när jag ändå var i hamnen där.
- Tack. Dansk öl smakar alltid bra.
- Jag är på väg norrut mot Varberg, där jag bor. Det blir ett antal strandhugg på vägen dit.
De sitter i ruffen och småpratar.
- Varberg är en vacker stad. Jag har passerat stan vid några tillfällen på väg till Göteborg i jobbet.
- Och vad jobbar du med?
- Jag är konsult och hjälper företag med produkt- och affärsutveckling.
- Det låter spännande.
- Jo. Det är mycket föredrag och rådgivning. Några av mina uppdragsgivare vill starta egna företag. Det finns de, som är trötta på att vara anställda. Andra har blivit friställda eller fått sparken. Att starta eget ser de då som en möjlighet att på egen hand skapa inkomster. Och vad gör du, när du inte seglar?
- Jag är narkossjuksköterska på heltid.
- Ett mycket viktigt jobb. Något man uppskattar när behovet av hjälp uppstår.
- Men arbetet är fortfarande lite av ett kall. Om man ser till lönen det vill säga.
- Den kunde varit bättre, det förstår jag. På den punkten är våra politiker lite snåla.
- Förresten. Jag heter Kalle.
- Och jag Birte. Min pappa var svensk och min mamma danska. Därav namnet.
Samtalet stannar av. Birte fortsätter att pyssla med båten medan Kalle dricker sin öl. Kalle bryter tystnaden.
- Jag vet inte vad du har för dig i kväll men jag skulle gärna vilja bjuda på middag uppe i restaurangen.
- Jag skulle egentligen träffa några vänner här men jag har inte bestämt något än. Jag kommer att ligga kvar några dagar, så jag kan träffa dem en annan dag. Så, tack gärna.
- Vad säger du om klockan halv sju?
- Det blir bra.
- Då går jag upp och bokar bord. Vi ses.
Birte ler vackert mot honom. Han kan inte låta bli att känna att något speciellt håller på att hända. Singel som han är.
     Birte har börjat gilla Kalle på något sätt. Han verkar trygg och pålitlig. Kanske något för framtiden, tänker hon.

Kalle har bokat ett bord med utsikt över hamnen med alla dess master. En veritabel skog. Bortom sänker sig solen och färgar himmelen vackert röd.
- De har en generös meny. Både köttet och fisken är bra liksom de vegetariska rätterna. Jag brukar äta laxen men välj du vad som passar dig bäst. Medan du funderar, får jag bjuda på en Pina colada?
- Gärna.
Kalle beställer en oxfilé och Birte en vegetarisk rätt. Till det dricker de ett vin som passar till båda rätterna. Efter att ha svalt en bit kött, säger Kalle.
- Som du förstår kanske är jag singel. Vi skiljdes för snart ett år sedan. Vi hade utvecklats från varandra, så det höll inte. Dessbättre eller tyvärr fick vi inte några barn. Gjorde skilsmässan emellertid mindre komplicerad.
- Även jag är singel, sedan en tid. Birte säger det medan hon sneglar på Kalle. Min man blev förtjust i en yngre kvinna, när han seglade Gotland Runt i en stor segelbåt, där hon var en av gastarna. Deras uppblossande relation var inte något jag kunde förhindra.
- Det var trist att höra. Kalle menar allvar av egen erfarenhet, när han säger det.
- Plötsligt var jag inte bara utan min man, utan jag hade också en båt, som jag knappt kunde segla. Båten var nämligen min, även om det var min man som seglade.
- Hur har du löst det? Du är ju faktiskt här med din båt?
- Jag tog tag i situationen och började med att skaffa ett seglarintyg. Om hur man seglar, tar hänsyn till väder och vind, vet betydelsen av sjömärken och så vidare.
När de kommit till kaffet efter maten frågar Birte.
- Det är inte så att du skulle vilja lära dig mer omsegling och båtliv?
Kalle funderar en lång stund innan han svarar.
- Jo, det låter väldigt utmanande och något jag skulle kunna tänka mig.
- Bra, då har jag ett förslag. I övermorgon sätter jag kurs mot Varberg. Om du fortfarande är intresserad, följ med mig dit och känn på hur det i verkligen är att segla. Kom klockan nio. Ta med dig varma kläder och ett regnställ. Vädret kan skifta snabbt. Då måste man ha passande kläder att byta om till.
    Kalle följer med till Varberg. En resa han aldrig ångrar. Den leder till att han flyttar till Varberg, blir sambo med Birte och efterhand inbiten seglare.